.....
Sedan kom mamma, Oscar, Mormor o Morfar.
Mamma hade gjort älg kalpos, fy va gott det va med mat. Mamma mat. Efter maten åkte det Oscar, Kribbe o Morfar till flyvapen museet o vi andra till IKANO huset för lite shopping. Mamma o mormor hittade en del, men jag inget alls, men ska inte handla nåt nu eftersom jag inte vet om jag får nån ersätttning från försäkringskassan. Blir så trött på alla papper o skit. Tur att mamma finns. Hade verkligen inte pallat annars.
När dom sen åkte kom verkligheten tillbaka.
Fy va dåligt jag mår om jag får beklaga mig. Har så dåligt samvete, känns som att alla sköterskor tycker att jag är en dålig mamma för att jag inte är där oftare. Förmodligen bara jag själv som tänker så, men av vissa sköterskor får man verkligen den känslan, det tycker andra föräldrar också. Men vi behöver bli lite ompysslade vi med av våra nära o kära. Men då kommer tanken att det är ju inte vi som är sjuka, utan Ville. Han behöver oss mer än vi dom, men utan dom okar inte vi ta hand om Ville. åhh jag blir så trött på alla tankar. Kribbe säger
- Sluta ha dåligt samvete.
Men det är fan lättare sagt en gjort.
Vågar knappt skriva det, men varje gång jag ser en gravid stor fin mage så börjar jag gråta. O alla i Linköping är fan gravida. O jag tror hela tiden att allt är mitt fel.
Jag är jävligt trött på mig själv helt enkelt.. O det känns som att vi aldrig kommer att komma hem.
Ville mår i stort sätt bra, varit lite jobbigare idag för honom då han har vanligt CPAP läge ist för dom små puffarna, men han måste vänja sig o klara de vanliga till transporten till jönköping.
/Manda
Hej vännen.. vill bara säga att ni finns i mina tankar varje dag.... <3 <3 kram kram
Hej. saknar dig. önskar att allt vore annolrunda..
tänker på dig gumman!
Inget är ditt fel, allt kommer att gå bra.
ta hand om varandra!
Kram Anna m familj!!
Amandra varken du eller kribbe är dåliga föräldrar, ingens fel att han kom som han gjorde.. När ni väl får komma hem så vet jag att ni kommer bli så grymt bra föräldrar och ni är redan.. jag är ett samtal bort både för dig och kribbe, ni får ringa om ni behöver stöd eller bara prata rent allmänt.. Tänker på er hela tiden
Även om det är Ville som är sjuk,så blir ni meddragna.. Jag personligen tycker att ni är starka personer/ föräldrar som kan göra annat o inte gräva ner sig under täcket även om det ibland kan kännas som en lösning. Ni kommer o är redan nu fantastiska föräldrar till Ville, just för att ni orkar att kämpa! Jag hoppas att ni känner er som stolta föräldrar för det ska ni vara! Kram
tänk inte så manda......
ni är jätte goa föräldrar.....
men tycker du att det känns så borde du fråga o säga vad du tycker och tänker.....
alla hanterar detta läge som ni är i olika
nåt bra eller dåligt sätt finns inte....
tycker ni är starka o unga föräldrar som kämpar med detta svåra .....
ni är duktiga .... jag är imponerad...
detta kommer bli en period i ert liv ni kommer minnas med mycket starka känslor....som ni har fåt växa i som människa.... o det gör andra saker som kommer i livet att kännas minimala..... vilket kan vara bra.....
ville han kämpar o är en mycket duktig kille...
o snart så är ni i Jönköping o nästan som hemma... inte helt fel....
o snart är ni hemma i eran nya fina lägenhet.....
o myser med eran villeman o så klart eran Rambo fis .... som är den underbaraste vovve i hela världen.... en lite bebis vovve som gillar att bäras på.....
idag har vi haft eran lilla älskling i fyra veckor
det har gått bra.....
kommer kännas tugnt att lämna lilla killen i kväll
men snart är vi hemma igen o tar hand om er Rambo tills han är välkommen hem till er o ville....
Ta hand om varandra .... vi saknar
er..... o ni är kanon starka föräldrar låt ingen tro nåt annat ....lova det.....
vi finns här för er....
O grattis i förskott VILLE på din
4 VECKORS DAG hurra hurra puss puss
Hej.
Jag känner inte dig och du känner inte mig. Men jag har gått i samma klass som Kribbe. Vill bara säga att ni ska kämpa på! Min dotter kom i vecka 27+3 så jag vet vad ni går igenom. Jag låg först i Linköping och åkte sedan till Neo på Ryhov där vi stannade tills vi fick åka hem.
Läser din blogg och får tårar i ögonen. Så mycket minnen som kommer upp. Jag har exakt likadan bilder på min dotter som ni har på eran son. Så mycket man känner igen. Men HÅLL UT! En vacker dag kommer ni hem allihopa =) Även om den tiden känns lång, så försök njuta av er underbara son.
Kram
