Farsan skriver på Villes 3 veckors dag:)
idag har det varit en bra dag! :):)
dagen började med att personalen ringde upp oss, och vi blir lika oroliga varje gång vi ser deras nr på våra telefoner, man börjar direkt undra vad är det som har hänt?
Men det var bara ett samtal om att en läkare ville prata med oss o förklara läget.
så vi traskade upp och hälsade på Ville gubben först och sedan hade vi ett litet möte.
Läkaren tyckte att allt såg bra ut och att han inte har haft någon mer blod i avföringen vad dom kunnat se, så hans magsår (vad dom trodde var orsaken till att han haft blod i avföringen) hade läkt, så dom skulle börja ge honom bröst mjölk igen.
Samt att vi gjorde upp ett litet schema för hur o när vi ska vara uppe hos honom för att minska stressen för oss själva, givetvis är vi välkomna när vi vill på dygnet och får stanna hur länge vi vill också.
men blir ju lite lättarer att följa ett schema så att man får lite rutin i vardagen också.
efter mötet med läkaren så var vi på föräldrarkurs med 2 andra par, där fick vi berätta lite kort om hur allt hade gått till samt höra deras historier.
det var väldigt intressant.
´
frammåt 18:00 var det äntligen dax för mig att få hålla i MITT BARN för första gången utanför kuvösen och känna honom imot mig.
allt gick väldigt bra och jag bara låg o njöt av stunden att ha honom mot mig.
han verkade också tycka att det var skönt för han somnade in väldigt fort och höll sig oroligt lugn och bara njöt såg det ut som.
//Pappa Kribbe
Läkarna hade tagit en bild på honom när han har ögonen öppna och hängt upp på väggen.

där lyfter dom precis ut Ville till mig:)

där ligger far o son:)

Far o Son sover gott.

Kommentarer
Postat av: lottiz
Vad Gulliga ni är.....
vilken lycka kribbe att få ha sitt pyre hos sig...
jag förstår att du njut o han med ....
väntan har varit lång......
tur att det finns bilder .....
och riktiga fina sådana
kram på er alla tre
Postat av: Malin
Va kul för dig att äntligen få hålla lilla Ville!
Tycker det är bra att ni skriver denna blogg, så vi får följa eran resa o eftet bästa förmåga kunna stötta er!
Trackback