Men det handlar inte om att jag inte är glad over det jag har.

Jag älskar ju Ville, över allt annat.

Men när han kom så todogt så miste jag även något. Graviditeten.

O jag ska inte hålla under stolen med hur hårt det tog på mig. Det gör ont när jag tänker på det.

Men oftast räcker det att titta på Ville så är det borta, för stunden.

Detta är något som jag måste få bearbeta i min egna takt.

Det måste ni alla acceptera. Även om ni inte förtår hur man kan sörja en graviditet så MÅSTE ni acceptera.

Bloggen kom i början till då jag behövde skriva av mig o för att folk hemma kunde läsa om hur det gick för Ville o oss. Nu har den nästan mer blivit som en dagbok där jag skriver om det som finns i mina tanker just den stunden o just den dagen..

Denna morgon började jag o Ville med varsin tallrik med gröt o en disney film, närmare bestämt Lejonkungen :-).

Ville o bästaste moster.

/Manda