Du behöver inte förstå, bara acceptera.
Jag kommer alltid att leva med att veta att det är något fel på mig, min kropp. Jag kommer alltid leva med att inte kan vissa saker.Mina barn föddes sjuka. O jag vet att det är jag, min kropp som satt dom till världen alldeles förtidigt.Jag kommer hela livet se människor göra det jag inte kan.Jag kommer alltid ha misst något.
Blodförgiftning..
Vårat lilla hjärta är sjuk.Han va trött o orkade knappt att andas. Så det fick bli respirator o antibiotika..Nu hoppas vi att han klarar detta o snart blir bra igen.
Dec. 18, 2012
Det verkar som att det blev många missförstånd dagen då jag åkte in.. Jag va på min vanliga kontroll i Värnamo vilket visade att livmodertappen va lite kortare än veckan innan o jag blev inlagd i Linköping i förebyggande syfte liksom. INGET vatten hade gått o jag har INGA värkar. Förlossningen va alltså INTE igång den 13 november. O inte alls förens den 4 december runt 17.00. O då vet vi inte riktigt vad som hände. Jag tänker att det va undersökningen tidigare samma dag som satte igång allt. Men men. Det spelar ju ingen roll nu. Max är idag två veckor o vägde igår 1155 gram o va 37.5 cm lång. Han är mkt piggare o nu börjar syrgasen äntligen gå neråt. Jag ska banne mig bli läkare. I några dagar har jag frågat om dom ska ta bort de såkallade puffarna på cpapen då jag vet att dom innan.gjort att han blivit så uppblåst om magen. Vilket.gör det lite svårare att andas och att bajsa. I förrgår så tog en av läkarna äntligen bort puffarna plus att han sänkte trycket på cpapen.. O vad hände? Jo luften försvann han bajsade o man kunde sänka syrgasen avsevärt.. :-). Jag tycker väldigt mkt om att jobba inom omsorgen.. Men jag.måste erkänna att jag nuförtiden fått andra tankar.. :-)
Dec. 15, 2012
Man skulle kunna tro att denna gången skulle va lättare eftersom man vet vad allt är o innebär. Vilka risker som finns osv. Men det känns bara svårare. Jag har svårt att sitta vid Max o veta att jag inget kan göra. Han är till och från väldigt trött o lättirriterad. Önskar att tiden kunde hoppa fram lite iaf..
Dec. 13, 2012
När vi igår kom till Jönköping blev allt så verkligt.. Uppe i Linköping måste jag gått i en dubbel bubbla. Men väl i Jönköping träffades jag av ett riktigt slag med känslor.. Bland annat att Max faktiskt ändå är liten o sjuk. Men oxå av att jag ännu en gång inte fick va med om allt. Dock är jag otroligt glad över min förlossning. Den va o blev som jag ville nästan. Max är fortfarande trött o tagen efter transporten, o det är jobbigt att se. Hoppas verkligen att det vänder snart. Gjorde ett nytt ultraljud på hans hjärta idag. O hans ductus har faktiskt dragit ihop sig lite :-).Just nu är han ute o myser med sin pappa :-).O jag kände på mig att f-kassan skulle krångla med mig igen.. De kommer på över 30 dagar efter att läkarn sjukskrivit mig att de vill ha komplettering till varför jag blev sjukskriven. Vilket betyder att det.dröjer ytterligare innan jag eventuellt får några pengar. Suck.. Vi får se hur det slutar. tyvärr slutar ju inte räkningar att komma in bara för att jag inte får pengar som jag ska.. Men men..Villeman fick bli hemma då vi misstänker att han blivit lite förkyld. Men det är samma fart i honom som vanligt. Dock har han fortfarande.tänder påväg vilket.går honom väldigt lättretlig.. Saknar honom.. Önskar att jag kunde dela på mig..
jag slits mellan två världar
gårdagen
Tisdagen började egentligen som vilken dag som helst.. Lungt o fint med frukost... på sängen.Sen fick jag lite sammandragningar o fick bricanyl som får livmodern att slappna av. Det funkade som vanligt bra, men bara en kortare stund. Under lunchen bestämde jag o Kribbe att han skulle komma upp, inte för att det va dags utan mer som stöd då jag va nervös o lite orolig. En stund senare ringde han o sa- Nu har jag krockat.Men allt va bra, så efter att han pratat med räddningtjänst o polis så kunde han åka vidare men en lite tillknyklad front efter smällen med räcket.Fick bricanyl vid två tillfällen till.Sedan (16.10) gjorde vi en undersökning av tappen. Den va kort som innan men nu stängd längst ner, vilket va bra.Men de bestämde att jag skulle ner till förlossningen för att få dropp. Påväg ner till förlossningen ringer jag o kollar vart han är.- Mjölby, kommer snart, vadå? Är det dags?- Nej, jag ska inte föda nåt barn, jag ska bara få dropp. Får en nål i handen o tar lite prover o sätter dropp. Under denna tiden så ökar sammandragningarna o blir smärtsamma. Men vi tänker att det kanske lugnar sig när droppet kommit igång ordentligt.. (17.10) Kribbe kommer nu o jag.säger att det börjar göra lite ont.(17.30) Vi gör en ny koll av tappen. Öppen 5 cm o en spänd hinnblåsa strax innanför. Vi stänger av droppet. Allt blir mer intensivt. O med det menar jag verkligen intensivt. Tar till lustgas. (18.20) Tappen utplånad öppen 10 cm. Värkar med 3 min mellan. Under hela tiden försöker de lyssna på bebisen hjärtljud vilket jag tydligen INTE tycke va nödvändigt. Vi väljer att dessutom inte ta hål på hinnblåsan o låta vattnet gå. Det ska tydligen va bättre för bebisar att födas i allt o att man liksom bara tar bort det sen. Anledning till att man i vanliga fall tar vattnet är ju att förlossningen ska komma igång ordentligt.. Ja ja.. (19.10) Krystvärkar, jag låter kroppen sköta det lite själv. (19.14) Krystar aktivt.(19.19) Vattnet avgår med en smäll o sedan kommer lillebror med navelsträngen 3 varv runt halsen som lätt tas bort. Han gnyr o jag får se att det är en lillebror innan de beger sig mot behandlingsrummet.
Allt gick bra o det kändes som en väldigt bra förlossning. Men det va svårt att ta in allt som hänt under dagen. Det va smärtsamt o extremt intensivt, men bland det bästa jag gjort. Total skillnad från Villes förlossning.Vi alla tre mår bra men är väldigt trötta. :-)
Dec. 02, 2012
En dag som denna är det extra jobbigt att ligga inne o va ensam.. Grannen har folk hos sig, o de pratar o skrattar. Det gör ont att veta att jag får vänta tills fredag innan jag får hit min familj..Man är ensam o sårbar..I fredags gjorde på en koll på min tapp. O den finns kvar, men den är öppen ca 1 cm. Det gjorde ont att veta. O man undrar så varför det händer. O varför det händer just mig. Har inte vi varit med om tillräckligt.. Vi ändrade då mina mediciner. Får bricanyl 3 gånger dagligen o injektion vid behov. Hoppas att det håller sig så..Jag önskar att jag kan åka hem över jul, men det ser mörkt ut..
